Hejsan bloggen! Är det lite töntigt att heja på sin egen blogg? Jag vet inte, det är ju mest för att vara artig..
Tyvärr så lyckades jag återigen åka på matförgiftning, på alla hjärtans dag faktist och spenderade natten med att ligga gråtandes i min säng pga all smärta. Det är helt galet vad man kan känna sig ensam i stunder som dessa, mitt i natten, mitt ute i ingenstans i Afrika och INGEN som tar hand om en. Som tur är så finns familjen bara ett samtal iväg och svarar mig oavsett tid på dygnet. Men mina senaste sjukdagar har fått mig att fundera lite och satan i gatan vad jag längtar hem!
Om en månad så
- har jag ett riktigt hem! Inget mer: en säng, en garderob, en hylla och två resväskor. Utan ett helt hus där man kan sprida ut sina saker så att ens mamma blir galen på en.
- slipper jag myrornas krig, jag har myrinvasion överallt och jag har dem även i sängen!
- så kan jag äta precis vad jag vill, har jag ett kök igen och slipper äta en massa konstigheter som gör en matförgiftad
- så får jag ett socialt liv igen! Vi är ju två personer som bor mitt ute i ingenstans där sista bussen går klockan 18 och vi har bara tillgång till bil en dag i veckan. Det är ju tur att vi kommer bra överens men man kan inte umgås med bara en person 24/7
- så får jag se på TV!!!! Jävlar vad mycket jag har att ta igen!
Givetvis så finns det mycket bra saker med Mauritius med men just vår boendesituation håller på att göra mig galen, speciellt nu när jag är sjuk. Jag längtar så mycket efter att bara få ligga hemma i soffan, kolla på TV och småsnacka med någon som är hemma. Snart så!!! (PS. Notera den sista meningen och använd den mot mig om jag blir gnällig efter några veckors soffliggande i Sverige, det är okej, ni har mitt godkännande.)
Förresten, tack för allt uppvaktande på min namnsdag, det värmer! Men varför har jag namnsdag på fettisdagen...? ;)